Produktiv skogsmark i Sverige

Produktiv skogsmark är ett begrepp som används inom skogsbruket och innebär sådan mark som lämpar sig för att producera skog på och som till största del används uteslutande till detta ändamål. Idealet är att det ska finnas ett minimum på en kubikmeter produktiv skog per år och hektar. I Sverige finns det i relation till andra länder en stor mängd produktiv skogsmark. Det rör om närmare 23,5 miljoner hektar som används för skogsbruk. En miljon av dessa hektar är i nationalparker och naturreservat. Det är alltså till allra största del sådan skog som avverkas och där särskilt noggrann hänsyn inte tas till biologisk mångfald och annat, vilket avses med den produktiva skogsmarken i Sverige.

Det är allra mest barrskog som förekommer i Sverige. Hela 82 % av all produktiv skogsmark är barrskog och inom denna grupp är tallskog den största kategorin på 39 %. Lövträden ökar i antal och förutom längst upp i Norrland har det blivit mer av lövträd över hela Sverige inom skogsbruket. Mellan 1985 och idag har andelen lövträd inom skogsbruket kommit att öka med nästan två och en halv procent. Hur gammal skogen är varierar i olika delar av landet men det är ovanligt att den är över 140 år. Det är bara den typ av produktiv skogsmark som ingår i de skyddade områdena som brukar komma upp i dessa åldrar. Skogsbruksskogar är yngre.

Den vanligaste skogsavverkningstypen: gallring

Hur skogen huggs ner avgör också hur den utvecklas. Det är allra vanligast med så kallad gallringsskog, på hela 40 %, och av dessa är det 33 % som har uppnått den ålder som krävs för att avverkning ska vara tillåtet. 6,3 % av all areal som tillhör den produktiva skogsmarken består av planterad skog. 55 % av denna är odlad och de resterande 45 % är föryngrad på egen hand. Den areal av plantskogar som har ett röjningsbehov som är omedelbart är mer än en miljon hektar till omfånget. Det är alltså mycket större än vad de andra typerna av avverkning utgör, på något större än 200 000 hektar. Men det är också andra saker som har ökat.

Virkesförråd

Det finns enorma förråd av virke i Sverige och det har ökat ända sedan början av 1900-talet. Mer än 3 150 miljoner kubikmeter av virke, så mycket finns i förråd. Det är dessutom en ökning på inte mindre än 54 % sedan mitten av 1900-talet. På den tiden var virkesförrådet 2 000 kubikmeter stort, vilket också är en imponerande mängd. Idag är det alltså mer än 1 000 kubikmeter större. Detta kan förklaras genom att produktionen av skog har tagit hänsyn till faktorer som tillväxt, vilket har ökat avkastningen. Sådana skogar som är äldre och glesa har avverkats för att ge plats åt mer snabbväxande skogar. Detta har alltså gjort skogsproduktionen mer lönsam och har ökat förrådet avsevärt.

Naturkatastrofer och produktiv skogsmark

Tillväxten i skogsproduktionen har alltså ökat markant med tiden och gjort att avkastningen har blivit större. Stormarna som har härjat runt i Sverige har naturligtvis påverkat detta i en annan riktning. Stormen Gudrun som kom 2005 och stormen Per 2007 gjorde att skogsägare förlorade stora mängder skog och detta gjorde naturligtvis att avkastningen och tillväxten sjönk. I och med skogsbränderna under sommaren 2018 har många skogsägare också förlorat så pass stora mängder skog att det inte kommer gå att ersätta under deras livstid. Det är förödande händelser som tyvärr kan väntas bli vanligare i framtiden på grund av de klimatförändringar som numera inte går att undvika. Den globala uppvärmningen och bekämpandet av den är alltså nära kopplat till dessa frågor.

Sammanfattning

Produktiv skogsmark är alltså sådan skog som går att odla skog på. Den allra största delen av sådan mark i Sverige utnyttjas till just skogsodling men det finns också ett antal områden som är skyddade på grund av deras viktiga funktion för att bevara till exempel en viss biotop för vissa arter, eller för att vara en del av ett helt ekosystem. När det kommer till skogsbruk och virkesförråd har dessa ökat stort under 1900-talet och Sverige är idag en stor skogsproducent. Det finns risker i branschen som beror på att produkten är så pass beroende av vädret, det vill säga faktorer som vi inte har någon makt över. Förutom att motverka den globala uppvärmningen är vi utlämnade till naturens makter.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *