Skogsbruk och tillväxtinsatser

Skog är en stor del av Sveriges traditionella industri, kulturella arv och en stor del av Sveriges yta, så visst är skogen en viktig faktor i Sverige. Stor produktion av trävaror och produkter som baseras på trä, en stor kulturell kunskap av tillverkning av träprodukter i stor och liten skala samtidigt som skogen ger en profil till hela landet Sverige – allt detta och flera andra aspekter gör det självklart att det måste finnas ett regelverk som styr skogsägarna. I den så kallade Portalparagrafen sägs det helt enkelt att den svenska skogen är en nationell tillgång och en gemensam resurs som ska skötas så att den under en lång period ger avkastning samtidigt som den hjälper till att behålla den naturliga mångfalden i skogen.

Portalparagrafen är en grundläggande bas i alla de regler som följer med skogsbruk i Sverige. Jämfört med många andra länder handlar skogsbruket i Sverige om att all skog är allmän skog och inte uppdelad i produktionsskog och allmän skog. Detta betyder att de skogsproducerande företagen behöver ta hänsyn till allmänna intressen hos invånarna och mångfalden ur fler perspektiv än bara god produktion. Skogsbruket ska vara hållbart och biologiskt väl genomtänkt då skogen har en stor del i den svenska biologin med djur och natur, renskötsel, rekreation, mark och vatten. Insekter, larver och mossor är små figurer i den stora skogen men de innehar viktiga positioner och gör stor nytta. Vattnet i skogen och kulturhistoriska värden är viktiga punkter i Portalparagrafen.

Skogsstyrelsen genererar bra skogsvård sedan lång tid tillbaka

Skogsstyrelsen är den myndighet som i Sverige basar för att sätta regelverket för hur svensk skogsvård och produktion ska fungera. De är den myndighet som ser till att den svenska skogsvårdslagen följs och efterlevs. Historien för skogsvårdslagen är lång och startade sent 1800-tal. Då hade träproduktionen ökat och genererade både pengar och arbetstillfällen i Sverige, samtidigt som det snart insågs att det behövdes en reglering för att förhindra skadlig avverkning utan återplantering. 1903 kom den första riktiga skogsvårdslagen som även innehöll krav på återväxt, en så kallad återväxtlag. Än idag är den viktig och ganska speciell för landet Sverige och tack vare denna har vår skogsindustri stått stadig i över hundra år och är under ständig utveckling.

Den moderna skogsvårdslagen balanserar mellan miljö och produktion

Under senare delen av 70-talet ville framför allt de privata mindre skogsägarna balansera upp lagen som trots allt var skriven för största möjliga produktion och med strikta regler som upplevdes svåra att följa för det mindre aktörerna. Lagen tittades över och öppnade upp för mer ansvar under uppsikt där skogsvårdsstyrelsen framför allt står för information, utbildning och kunskap. En viktig del som grundlades i den senare lagen var även att produktions- och naturvärden jämställdes mer på lagnivå. Det finns fler alternativ till föryngring av skog samtidigt som reglerna om återväxtplikt och naturvård fortfarande är givna. Allt för att ge en möjlighet att behålla svenska skogens allmänna värde för fler än bara de som producerar trävirke.

Att bruka skog på ett hållbart sätt

Det finns två dominerande typer av skogsbruk i Sverige; trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk. Sedan 50-talet har trakthyggesbruk varit det vanligaste och mest effektiva skogsbruket i Sverige men nu i modern tid har det satsat mycket på alternativa och nya metoder för att behålla mångfalden och effektiviteten med ett vänligare sätt att bedriva skogsbruket. Hyggesfritt skogsbruk är vad de flesta små skogsägarna använder. De gallrar och föryngrar i en åldersblandad skog som samtidigt ger ett hållbart bestånd av mångfald och trevliga miljöer att vistas i. Nu har SLU, Statens lantbruksuniversitet, fått pengar för att utbilda och ta fram förslag på nya produktionssätt som både är effektiva och hållbara för skogens, naturens och den biologiska mångfaldens bästa

Certifieringar och utbildningar inom skogsbruk och hållbar skogsindustri

För att behålla en ansvarsfull skogsindustri där de generella värden såsom biologisk mångfald, natur- och kulturvärden, hänsyn till mark och vatten samt vikten av att behålla rekreationsområden för invånarna i området satsas det både på bra certifieringar och bra utbildningar till kommande generationers skogsbrukare. Certifieringarna som dominerar är FSC- och PEFC-certifikaten. FSC är en global medlemsförening som strävar efter att tillsammans med lokala miljöorganisationer skapa hållbara produktionsled i de olika länderna. Här tas stor hänsyn till bevarande av arter, arbetsförhållanden, produktionsmetoder och biologisk mångfald. FSC-märkta träprodukter är de vanligaste märkningarna vi hittar som privatpersoner på marknaden. PEFC är en förening som i det stora hela drivs som FSC men riktar sig mot små och medelstora skogsbrukare. I Sverige representeras de av LRF och skogsägarföreningar.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *