Sveriges skogsnäring genom historien

Ända sedan 500-talet före Kristus har Sverige använt skogen för industriell användning på olika sätt. På den tiden användes virket för smältning av sjö- och myrmalm men under 1600-talet började ett annat behov växa fram inom bergsnäringen, nämligen i processen av så kallad tillmakning i de svenska gruvorna, vilket innebär att man värmer upp berget så att det blir sprött och lättare att bearbeta. Virket behövdes även för framställningen av träkol. Under den här tiden började Sverige att exportera stora mängder virke till andra delar av världen. Under 1870-talet började man ersätta tillmakning med dynamit och sprängning och även träkolsbehovet sjönk då man istället började importera stenkol. Träkolsproduktionen skulle fortsätta vara en stor del av denna industri ända fram till 1950-talet.

Under slutet av 1800-talet började man tillverka trämassa som användes för att tillverka papper och återigen blev skogen en enormt viktig del i processen att framställa detta material. Många massabruk dök upp under denna tid, vilka alla behövde virke från skogen. Denna tid i svensk historia skulle komma att bli grundläggande för den svenska moderna skogsnäringen och bana väg för den framtida industrin. Förutsättningarna var under denna tid optimala för att detta skulle kunna ske och dessa förutsättningar bestod bland annat av fri banketablering och fri näringsfrihet. Den fria banketableringen gav möjligheter till att försörja skogsindustrin med kapital, vilket öppnade upp helt andra möjligheter. Dessutom försvann passtvånget, vilket möjliggjorde för utländsk arbetskraft att lättare röra sig mellan olika länder.

Ångmaskinens påverkan

Under mitten av 1700-talet tillverkades den första riktigt användbara ångmaskinen av engelsmannen Thomas Newcomen, även om det funnits flera föregångare till den slutgiltiga modellen redan under 1600-talet. I och med ångmaskinens intågande ute i världen skulle denna uppfinning leda till att tillverkningen av trämassa underlättades och stora industrier kunde byggas upp på grund av detta. Även de leder på vattnet som användes för att transportera virket började byggas ut kraftigt under mitten av 1800-talet, vilket såklart underlättade för transporterna av detta tunga material. Under år 1860 var lederna totalt på 100 mil men cirka 30 år senare var de istället totalt hela 2 000 mil långa. När man dessutom gick över till frihandel gynnades exporten av detta faktum.

Bärnäringen

Under den andra delen av 1800-talet uppkom det en annan sorts skogsnäring för Sverige, vilket var bärnäringen. Helt plötsligt hade priset på bär ökat kraftigt, vilket kom sig av att tyska bäruppköpare stod vid de svenska järnvägsstationerna och köpte upp bär. Detta möjliggjordes av att även järnvägsnätet hade börjat byggas ut under denna tid, vilket utnyttjades i olika former av handel länderna emellan. Det var helt plötsligt enklare att transportera varor och människor genom och mellan länderna. En svensk bärplockare kunde under gynnsamma förhållanden den här tiden tjäna väldigt mycket pengar, faktiskt tre gånger så mycket som en person som arbetade vid ett jordbruk vid samma tid. Men när första världskriget bröt ut var det slut på det roliga och bärnäringen dog ut.

Stormen Gudrun

Natten mellan den 8 och 9 januari år 2005 skulle Sveriges skogsnäring komma att få en hård smäll som det pratas om än idag. Den natten drog nämligen stormen Gudrun över Sverige med enormt hård kraft. Under den natten fälldes lika många träd som Sverige avverkar i landet under ett års tid och detta skulle komma att få stora konsekvenser för skogsnäringen. Det skapades en situation där en snabb uppröjning var tvungen att ske av enorma mängder virke. Detta var en mycket svår utmaning och många markägare fick ta stora ekonomiska förluster i och med Gudruns framfart. Det dog dessutom fem personer i stormen och tio personer dog i själva uppröjningsarbetet. En del personer tog även sina liv efter att ha förlorat hela sin försörjning.

Det nya klimatet

En av Sveriges största exporter är fortfarande virket från våra fina skogar och trots den förödelse som Gudrun orsakade lyckades landet återhämta sig. Men i och med klimatets förändring kommer nya utmaningar i vår väg. Under sommaren 2018 upplevde vi temperaturer mycket över det normala under en lång tid och dessutom utan nederbörd. Detta ledde i sin tur till att skog och mark blev enormt lättantändlig och många stora skogsbränder bröt ut främst i norra Sverige och enorma mängder hektar av virke brann helt enkelt upp. Frågan är vad som blir vår utmaning i framtiden, om vi blir tvungna att tänka om vad det gäller skogsnäringen och hur vi ska ta oss an det nya klimatet.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *